onsdag 29 mars 2017

Flickorna


Jag är alltid lite (ok, ganska mycket) skeptisk till böcker som hypas överallt. Jag blir oftast inte sugen på att läsa böcker som "alla" tycker är bra, men förr eller senare blir jag ändå nyfiken och ger dem en chans (förutom Da Vinci-koden som jag inte tror att jag någonsin kommer att läsa).
Emma Clines Flickorna visade sig förtjäna alla positiva recensioner den har fått.

Evie Boyd var fjorton år sommaren 1969. Hon är uttråkad, avvisad av sina tidigare vänner och drar planlöst runt och väntar på att något ska hända. I det tillståndet möter hon en grupp flickor i parken, flickor som verkar både vilda och fria. Flickorna tar henne med till ranchen de bor på, där en karismatisk man som heter Russel har samlat följare i ett kollektiv där alla hjälps åt och där alla är beredda att göra vad som helst för sin ledare. Evie lockas av gemenskapen, och dras allt mer in kretsen kring Russel.
Boken bygger på Charles Manson-morden, med fokus på vad som ledde fram till att kvinnorna runt honom kunde komma att begå sina hemska brott. Bokens styrka är just detta, skildringen av flickorna och kvinnorna, dynamiken och relationerna, maktspel och längtan efter uppmärksamhet. Riktigt, riktigt bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar