Flickan flyttar från USA till Årsta till Lund men känner aldrig att hon passar in. Hon har svårt att bli vän med folk och hon vill göra båda sina föräldrar glada, vilket är svårt då de ofta har diametralt motsatta åsikter. Spådomen är Agneta Pleijels memoarer om sin uppväxttid, sin familj och sin släkt. Den hoppar fram och tillbaka i tiden och jag gillar verkligen greppet att skriva "hon" när det är dåtid och "jag" när det är nutid. Det ger en dimension av uppväxt, av en förståelse för att man inte är samma nu som när man var barn, men ändå är samma.
Jag är överlag inte så förtjust i uppväxtsskildringar, men jag gillar ändå denna. Dels för att det är en kvinnas uppväxt, främst för att den är väldigt bra. Familjens hemligheter som hela tiden hotar att förstöra dem, problemen med att vara annorlunda, försöken att frigöra sig, allt är bra skildrat. Jag har inte läst något av Pleijel tidigare, men nu är jag sugen på att läsa mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar