söndag 3 november 2013

En deckare man verkligen hade kunnat hoppa över

Vecka 36 av Sofie Sarenbrant påminde mig om varför jag inte brukar läsa svenska deckare.
I slutet av semestern försvinner den höggravida Agnes spårlöst. Hennes man Tobbe är förtvivlad och fylld av skuldkänslor eftersom de har bråkat mycket den senaste tiden. Hennes bästa vän Johanna, även hon väldigt gravid, tar hand om Agnes tvååriga dotter och oroar sig såklart även hon. En kriminalreporter är oerhört okänslig och har eksemig hud. En polis tar inte vittnesuppgifter på allvar eftersom vittnet har alkoholproblem. Ett vittne refereras ungefär hundra gånger till "den kända alkoholisten". En servitris går runt och funderar på om killar tycker att hennes D-kupebröst är för stora. Det vimlar av lösa trådar, språkligt sett är den helt ointressant och man bryr sig inte ens särskilt mycket om hur det ska gå för stackars Agnes. Upplösningen är väntad, förutom den lilla överraskningen att historian faktiskt inte är slut än, man måste läsa EN BOK TILL för att få veta hur det verkligen går. Och det vill man faktiskt inte.

3 kommentarer:

  1. Ne, jag gillade inte heller den här..

    SvaraRadera
  2. Jag var också irriterad över de lösa trådarna i den här, men eftersom jag redan hade bok två hemma så läste jag den också och där knyts minsann trådarna ihop i.

    SvaraRadera
  3. Jag tyckte inte så mycket om den här heller och hade glömt att det skulle finnas en uppföljare.Jag tänkte dock ge henne en ny chans med Vila i frid, får se om den är bättre :)

    SvaraRadera