Springa med åror - Cilla Naumann

Monika växer upp på en bondgård vid havet. Varje sommar kommer Johanna, doktorns dotter, som sommargäst och Monikas värld blir plötsligt i färgfilm. Tillsammans med Johanna blir somrarna magiska äventyr, men Monika är alltid den underlägsna: den som luktar konstigt och som inte förstår sig på världen bortom hagen. Allteftersom åren går blir flickornas relation svårare att balansera. Räcker det de har gemensamt, eller är olikheterna större?
   Jag tyckte att boken var ganska otäck. Den har en ångestladdad ton, underläget, den ständiga känslan av att inte räcka till, inte duga, skammen. Samtidigt är den fin, jag gillar särskilt skildringen av Monikas pappa Jan.
   Det finns en ungdomsroman, 62 dagar, som delvis går parallellt med Springa med åror och som berättas från den vuxna Johannas tonårssons perspektiv. Intressant upplägg, det ska bli kul att läsa den när jag kommer hem till stan igen.