onsdag 13 februari 2013

Var är Alaska? - John Green

Miles liv är ganska tråkigt. Han har en bra relation till sina föräldrar, men han har inga jämnåriga vänner. Det här hoppas han ska förändras när han börjar på internatskolan Culver Creek, samma skola som hans far en gång gick på.
   Livet på internatet blir inte riktigt som han hade förväntat sig. Till en början är de andra eleverna lite avståndstagande, Miles får vara med ibland, ibland säger de ifrån. Hans rumskompis Översten lär honom hur elevkulturen funkar, om hur man gömmer sprit för lärarna och om vikten av att hitta på det perfekta sprattet. Så småningom blir ändå Miles och Översten kompisar, och Miles lär också känna den nyckfulla Alaska. Hon är olik alla andra han har träffat. Så vacker och vild, ibland en omtänksam vän, ibland så elak att man inte står ut med henne. Runt Alaska och Översten byggs ett litet kompisgäng upp, och Miles är för första gången i sitt liv en del av ett sådant.
   Jag kan tycka att Alaska är ganska tröttsam som karaktär. Det känns som att man har träffat på både denna mystiska wild child till tjej och pojken som dyrkar henne trots/tack vare att hon är så svår att först i litteraturen både en och två gånger. Så tänkte jag när jag läste, men samtidigt gjorde det inget för det finns inget som inte känns verkligt i deras relation. Dessutom handlar boken om så mycket mer.
   Boken är väldigt välskriven, med snyggt uppbyggda karaktärer (som kanske pratar lite för mycket och välformulerat för att kännas hundra procent som trovärdiga sextonåringar, men sånt gillar ju jag) och ett lättläst och fint språk. Den har hypats en hel del i bokbloggar, vilket brukar göra mig nyfiken men skeptisk. Det är långt ifrån alltid som jag faller för böcker som älskas i bokbloggarvärlden, (tyckte t ex att Jellichoe road var ganska menlös) men i det här fallet tycker jag att boken är värld de positiva ord som har östs över den. Nu är jag väldigt sugen på att läsa John Greens andra, ännu mer blogghypade bok The fault in our stars!

2 kommentarer:

  1. Gillade också denna, och känner, precis som du, ett sug efter att läsa The fault in our stars. Nästa beställning, tror jag.
    Ps. gött att det inte bara var jag som inte älskade Jellicoe Road ds.

    SvaraRadera
  2. Har förstått att många tycker om John Greens böcker!

    SvaraRadera