måndag 23 april 2012

Konsten att tala med en änkling


Konsten att tala med en änkling, av Jonathan Tropper hittade jag i bokbytarrummet. Jag tyckte nog att den såg lite tråkig ut, eller så var det titeln som inte tilltalade mig. En dag slängde jag ifallafall ner den i väskan som tåglitteratur, började läsa och var helt fast efter några meningar.

Doug är runt 30 och redan änkling. Han hade en fru, Hailey, som han älskade över allt annat, och hon dog. Nu har han ett hus, en förtvivlad tonårig styvson, en pappa som ibland spelar baseball i kalsongerna, en mamma som missbrukar piller, en lillasyster som ska gifta sig med en man hon träffat på Haileys begravning och en tvillingsyster som mer eller mindre kräver att Doug ska komma på fötter igen.
   Sorgen har blivit ett sätt att hålla kvar Hailey lite till, och Doug är därför ganska ovillig att släppa den. Han vet att en dag kommer det göra lite mindre ont, och en annan dag kommer han bli kär på nytt - men han är inte på långa vägar redo att närma sig ett sådant liv. Eller?

Det är sorgligt, ofta väldigt sorgligt, men däremellan är det också väldigt roligt. Alla karaktärer känns levande, de har både goda sidor och jättejobbiga personligheter och alla är viktiga för historien. Jag tyckte särskilt mycket om beskrivningarna av pappan, och relationen mellan Doug och hans styvson.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar