Varma kroppar - Isaac Marion

Världen har förändrats. Efter krig, uppror och slutligen zombieinvasion har människorna sökt skydd ihopträngda i ombyggda sportarenor. Ingen under tolv år får lämna arenan, och all tid ägnas åt produktiva aktiviteter som odling, byggnation och träning.

Utanför arenorna strövar zombies runt, på jakt efter kött. Zombies har inget minne och nästan inga känslor. De minns inte vem de var när de levde, och de kräver inte mycket av världen. En åktur i en rulltrappa kan roa dem en hel dag. De kan tala, men det blir aldrig mer än högst ett par ord i taget. R är en av dem. Han bor på en stor flygplats tillsammans med många andra i samma situation. Med jämna mellanrum blir hungern för stor och de vandrar in till staden på jakt efter människor. När en zombie äter en mänsklig hjärna får den för en liten stund en inblick i människans minnen och får uppleva ett par sekunder av liv.

På en provianttur äter R en ung man, och när han sedan träffar den levande människan Julie verkar någonting vara annorlunda med henne. Någonting som gör att R inte vill äta henne, utan istället beskydda henne. Han känner något som liknar kärlek, och tar med henne hem till flygplatsen. Långsamt försöker de lära känna varandra och förstå varandra, och mirakulöst nog verkar det som att R har förmågan att utvecklas. Om han kan förändras, är det då möjligt att världen också kan det?

Boken snålar inte på zombieäckligheter, det är mycket hasande, stönande och avslitande av kroppstelar. Det som gör berättelsen intressant är dock att den fokuserar på mänsklighet, både hos de som tycker sig ha det och de som förlorat det. Hur återtar man en förlorad mänsklighet? Människorna i arenan har egentligen gett upp kampen om världen, deras verklighet handlar om att kämpa för att överleva dagen. Några nöjen finns det inte egentligen tid för, och ingen tror att något kommer förändras. Julie och R skapar förvirring i både människo- och zombieled, och kanske kan deras utveckling sprida ett hopp om en förbättrad värld.

Jag tyckte boken var väldigt fascinerande. Delvis för att den helt enkelt är spännande, men det är även väldigt fint och filosofiskt skrivet. R är något av ett modernt Frankensteins moster, något omänskligt som önskar vara något annat. Vem är egentligen ett monster? Är monstret något alla har inom sig, och vilka är det som håller vår utveckling tillbaka?

2013 kommer filmen!