De senaste dagarna har jag har haft en sån där monoton arbetsuppgift som är rätt skönt att åka på ibland. Skönt att inte behöva tänka så mycket, särskilt när det betyder att man kan lyssna på en ljudbok samtidigt som man jobbar!
Jag fick alltså tid att lyssna färdigt på Caroline Engvalls Skamfläck, en bok som handlar om ungdomar som säljer sex och varför de gör det. Det är såklart en hemsk bok, och en viktig bok. Dessutom är det tyvärr en bok jag blir ganska irriterad på. Den är totalt fullproppad med adjektiv och beskrivningar. Inget är för litet för en lång, lång beskrivning. Det äts inte en kiwi utan att man får veta i detalj vilken nyans av grönt den hade, och hur den doftade. Det äts inte vårrullar, vårrullens frasiga skal krossas mellan huvudpersonens starka tänder, osv. Det gör att boken känns pladdrig, och jag undrar hela tiden varför författaren känner att hon måste peta in så många egna beskrivningar, det tar udden av den egentliga historien.
Men med den här typen av bok vill man inte vara för gnällig. Jag tycker att den, bortsett från att man blir grymt irriterad på pladdret om oväsentliga detaljer, är bra, intressant och väldigt sorglig. (Det är dessutom mycket möjligt att den fungerar bättre som "vanlig" pappersbok?)
Ni vet väl förresten att man kan lyssna på ljudböcker streamat från bibliotekens websidor? Fantastisk funktion!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar